Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares syn på individualisering och individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av lärare, på två skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter använder sig av Individualisering i undervisningen, i den mån de anser sig hinna med då tiden är ett stort dilemma för de medverkande lärarna. I resultatet framkom det också att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssätten och att det är en fördel att eleverna får arbeta på sin nivå och i sin takt. Vidare tas även de dilemman, fördelar och olika arbetssätt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren förhåller sig till individualisering i matematikundervisning. Utifrån detta syfte formulerades frågeställningar angående hur lärarna uppfattar vad individualiserad undervisningen innebär och hur man uppnår individualisering inom ämnet matematik samt vilka faktorer som påverkar individualiseringen. Vår studie baseras på intervjuer av lärare i de tidiga skolåren. Materialet analyserades utifrån antagna teoretiska utgångspunkter, ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivet. Resultatet indikerar på att individualisering är ett mångskiftande begrepp som kan definieras på olika sätt, och har generaliserats till att gälla mötet med elevers olika kunskapsnivå och inlärningssätt i undervisningen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som skrivs om individualisering av undervisningen i läroplaner och litteratur samt vad ett antal lärare säger om individualisering och om olika sätt att individualisera i läs- och skrivinlärningen. Jag har genom min litteraturstudie studerat olika aspekter på individualisering där jagförst har tittat på vilka motiv och vilken kritik som finns mot detta. Därefter har jag studerat läroplanerna från Lgr-62 till Lpo 94 och också respektive kursplan i svenska för att se hur individualiseringen har beskrivits genom åren. Olika synvinklar på Individualisering i undervisningen där jag tittar på olika former, vilka ämnen som är lämpliga att individualisera, lärarens roll och individualisering i åldersblandad undervisning är nästa del av min litteraturgenomgång. Det sista jag beskriver är hur några författare ser på hur- och varför läs- och skrivinlärningen bör individualiseras.

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i moderna språk förhåller sig till Individualisering i undervisningen. Metoden som använts är kvalitativa forskningsintervjuer med språklärare verksamma inom såväl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat åskådliggör en mångfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lärare i moderna språk. Utifrån informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstår individualiseringen framförallt som en metod baserad på nivåindelning och användande av särskilt material.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i grundskolans tidigare år arbetar med individualisering och vad individualisering innebär för dem. För att nå ut till en större grupp verksamma lärare i grundskolans tidigare år använde vi oss av enkäter med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultatet visade att lärarna ser många fördelar med individualisering eftersom undervisningen utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Nackdelarna med att arbeta med individualisering uppger de vara tidsbrist och gruppstorlek. Studiens resultat visade att majoriteten av lärarna tog hänsyn till olika lärstilar genom bland annat att anpassa såväl material och läromedel till elevens kunskapsnivå..

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare använder sig av individualisering och IUP. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer där fyra olika pedagoger från tre olika kommuner fick komma till tals och skildra sin syn på individualisering och IUP utifrån sin verklighet i skolan. Resultatet visar att metoderna för individualisering är många men att de huvudsakligen domineras av nivågruppering..

Syftet med studien är att undersöka några lärares uppfattningar om sitt arbete med individualisering  i förskoleklass och årskurs 1-3, samt att synliggöra deras erfarenheter om att individanpassa sin undervisning utifrån varje elevs behov och förutsättningar. I studien användes den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare på två olika skolor intervjuades. Av resultatet kom det fram att lärarnas erfarenheter av individualisering liknade varandra, dock hade lärarna olika medel och metoder i arbetet med att individualisera och individanpassa den egna undervisningen. Slutsatserna av studien var att individualisering innebär individanpassning för deltagarna i studien samt att det finns svårigheter vad gäller individualisering i form av att få tid och resurser att räcka till. .

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Syftet med denna studie var att få svar på hur lärare i mellanstadiet arbetar med individualisering. Vi ville även ta reda på vilka för- och nackdelar lärare ser med individualisering i ämnena svenska och samhällskunskap. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av enkäter. För att få svar på våra frågor använde vi både kvalitativa och kvantitativa frågor i enkäten. Enkäterna besvarades av klasslärare i år 4-6 från 8 olika grundskolor.

Syftet med vår studie var att se om lärarna i år f - 6 i sin matematikundervisning följde de intentioner som Lpo 94 ger angående individualisering. Vi ville även se vilken innebörd ordet individualisering hade för olika lärare och om de ansåg att det fanns några svårigheter med att individualisera sin matematikundervisning. För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi fyra intervjuer och en enkätundersökning med lärare på åtta olika skolor i södra Sverige. Enkätundersökningen byggde vi utifrån svaren vi fått från våra intervjuer för att få bekräftelse på om åsikterna var gällande för flertalet lärare. Vi redovisar vad tidigare forskning säger om kunskap, inlärning och individualisering.

Individualisering är ett begrepp som blivit allt vanligare i dagens skolor. I läroplanerna kan man tydligt läsa att undervisningen skall anpassas till varje elevs behov och förutsättningar vilket inte är lätt då variationen av behov och förutsättningar kan vara mycket stor i en klass. Intressant blir därför att granska hur lärarnas inställning är till individualisering och om man kan se något samband mellan inställning till individualisering och det praktiska arbetet med denna typ av undervisning i klassrummet. Vidare granskas även huruvida det finns ett samband mellan inställning till individualisering och det ämne man undervisar i. Studien grundar sig på en enkätundersökning där 45 stycken 7-9 lärare deltar.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mån några lärare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan några klassrum med avseende på individualisering samt hur variationerna kunde förstås. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstås ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats där semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lärarnas synsätt och åsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mån som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering på olika sätt och att individualisering skapades i större utsträckning i de klassrum som följde ett eget arbetssätt snarare än de som arbetade med färdigt undervisningsmaterial..

The purpose of this study is to increase the knowledge of individualism also how individualism is applied in a teacher?s classroom. Based on the curriculum, teaching is tailored to each and every student?s expectations and needs.  My research has been qualitative and includes four interviews with practicing teachers in two multi-cultural schools in the city of Stockholm. I have investigated how these four teachers perceive individualism, also how they individualize when teaching to meet all students' expectations and needs according to them.

Syftet med denna är att undersöka vilken uppfattning utbildade lärare i årskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillämpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi använt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering är tidskrävande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen är att lärare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svårt att tillämpa en individanpassad undervisning för varje individ på grund av flera olika aspekter..

Den föreliggande studien syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till individualisering i matematikundervisning. Utifrån detta syfte formulerades frågeställningar berörande lärares definition av begreppet individualisering, individualiseringsätt i undervisning, vilka faktorer som styr detta samt möjligheter och begräsningar med individualisering. Vår insamlade data grundar sig på intervjuer med verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Materialet tematiserades och analyserades utifrån våra teoretiska utgångspunkter; ramfaktorteorin samt Bernsteins begrepp klassifikation, inramning och kod. Resultatet påvisar en variation i definitionen av begreppet individualisering, men generellt kopplar lärarna samman begreppet med att möta elevers olika kunskapsnivå och inlärningssätt i undervisningen.